Att vara PK, ja tacka fan för det!

Att vara PK, ja tacka fan för det!

“Varför har ordet politiskt korrekt blivit ett skällsord? Eller är det så att man kopplar ihop politiskt korrekt med att inte vilja stöta sig med någon och där med verkar tafatt?

Om vi då vänder på det, att vara politiskt inkorrekt. Är det då ett sätt att kunna ha en kass människosyn och vara en rövhatt utan att stå till svars för det?”

Jag samtalade med en bekant som vet att jag är ganska vänsterorienterad och vi står kanske inte sida vid sida i hur vi bygger och förvaltar samhället. Och ett ämne vi glider in på är ”att vara politiskt korrekt” alltså PK. Jag tror att den allmänna uppfattningen är att LO, fackföreningarna, Socialdemokraterna och vänstersidan av politiken helt enkelt uppfattas som politiskt korrekta.  Men varför har ordet politiskt korrekt blivit ett skällsord? Eller är det så att man kopplar ihop politiskt korrekt med att inte vilja stöta sig med någon och där med verkar tafatt?

Om vi då vänder på det, att vara politiskt inkorrekt. Är det då ett sätt att kunna ha en kass människosyn och vara en rövhatt utan att stå till svars för det?

Ett nytt exempel på detta är motionen som inkom till riksdagen förra månaden gällande att beslagta asylsökandes ägodelar. Motionären i fråga är Richard Jomshof från Sverigedemokraterna.

http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/motion/_H60234?fbclid=IwAR3cfN_txo6v-7ao-vz5lkMjQfc8eSB6yVXPYWdkQ9kU5V9t7j0qKWCEX2A

Personliga saker så som vigselringar, ärvda smycken, mobiltelefoner för att kunna hålla kontakten med de nära som är kvar i landet som personerna har flytt. Det lilla som gör mig till jag. Ska Sverige verkligen ta ifrån människor saker med högt affektionsvärde bara för att “delbekosta” asylmottagandet? Jag tycker det är ett vidrigt förslag och moraliskt fel.

Är det rimligt att jag nu då kommer bli kallad PK för att jag tar ställning emot detta, som en del människor tycker är en helt rimlig väg att gå.

Ibland gör det ont i mig när jag vet att saker jag står upp för och som jag tycker är viktigt bara bemöts med att ” Va inte så jävla PK”. Att inte bemötas med sakliga argument och fakta, utan att bara sågas vid fotknölarna. Det förminskar mig som människa ganska mycket och många gånger spelar det ingen roll vad jag försöker bemöta med tillbaka. För personen i fråga har redan bestämt sig att ämnet är ointressant eller inte värt att prata om. Det viktiga var att få säga att jag är PK.

Men kontentan av detta, att stå upp för sin åsikt är inte PK. Det är en ståndpunkt. Oavsett om det gäller invandringen, undersköterskornas anställningsvillkor, om man är feminist, om #metoo och hur det har påverkat samhället, föräldraförsäkringen eller klimatpolitiken.

Hellre PK än att raljera fritt om hur allt är alla andras fel, hur dåliga alla är och inte själv vilja ta ansvar.

Lämna en kommentar