Visst julen är fantastisk men är den det för alla?

Visst julen är fantastisk men är den det för alla?

Det går mot jul och jag avslutar mitt första år som koordinator på LO. Men det är också första året då jag inte jobbar som undersköterska länge. För den som inte känner mig vet heller inte att jag alltid jobbat julaftonskväll. Jag har tio år som undersköterska i ryggen och har jobbat både som personlig assistent och i hemtjänsten.

Jultraditionerna i detta landet ser väldigt olika ut, min har varit att jobba kvällen iförd tomteluva och åka från hem till hem i norra delarna av Olofströms kommun. Nu har jag någon form av identitetskris, i år är det inga pensionärer som frågar om det är just jag som kommer till dem på kvällen även detta året. Jag kommer i år inte äta mig proppmätt på choklad och kakor bara för att göra en annan människa glad. Jag kommer heller inte få känna stoltheten i att vara undersköterska och finnas till för någon annan om än så bara i fem minuter.

Under mitt år på LO har jag fått lära mig så väldigt många saker och utvecklats som person. Det har stärkt min tro att samhället inte är starkare än den som har det sämst ställt. Och det är just det jag vill komma till. Detta är inget inlägg där jag enbart ska sitta och vara nostalgisk.

Julen…

Den fantastiska julen..

Den stressande julen..

Den har också en baksida som inte många ser. Baksidan är visstidsanställningar, deltid och fattigdom. Den relativa fattigdomen ökar i Sverige, detta innebär att vi har en stor del av befolkningen som inte har råd med det lilla extra som många av oss ”unnar” till jul. Så som att fylla kylskåpet och köpa julklappar som barnen har suktat efter. Det innebär att många inte heller är hemma, för att de måste jobba. Den lilla möjligheten att tjäna en slant extra. Här spelar såklart sociala medier in där den perfekta julen ofta visas upp i all välmening. Det städas och donas för att även hemmet ska vara perfekt och pyntat till jul, vi visar upp allt fint vi köper. Det är inte konstigt att vår världsbild rubbas. Att vi tror att vi inte räcker till.

Vårt dåliga samvete för att människor har det dåligt ställt kompenserar vi med välgörenhet, Vi skänker pengar till organisationer. Misstolka mig rätt nu, Musikhjälpen är ett fantastiskt initiativ som engagerar så många människor. Men jag fastnar ständigt i tanken, ska vi bygga starka samhällen och ändra på saker genom välgörenhet? Min åsikt när det kommer till välgörenhet är att det är fantastiskt så länge den gode givaren är villig att ge. Alltså konstgjord andning.

Det finns något jag kommer tjata om så länge jag kan prata och skriva. Det är rätten till ett värdigt liv. Och ett värdigt liv är, Trygga anställningar, anställningar på heltid, en lön man kan leva på och inte minst förtjänar vi ett samhälle där vi alla tar hand om varandra.

Så tomten, min stora julklappsönskning är ett solidariskt samhälle.



Lämna en kommentar