Att vara PK, ja tacka fan för det!

“Varför har ordet politiskt korrekt blivit ett skällsord? Eller är det så att man kopplar ihop politiskt korrekt med att inte vilja stöta sig med någon och där med verkar tafatt?

Om vi då vänder på det, att vara politiskt inkorrekt. Är det då ett sätt att kunna ha en kass människosyn och vara en rövhatt utan att stå till svars för det?”

Jag samtalade med en bekant som vet att jag är ganska vänsterorienterad och vi står kanske inte sida vid sida i hur vi bygger och förvaltar samhället. Och ett ämne vi glider in på är ”att vara politiskt korrekt” alltså PK. Jag tror att den allmänna uppfattningen är att LO, fackföreningarna, Socialdemokraterna och vänstersidan av politiken helt enkelt uppfattas som politiskt korrekta.  Men varför har ordet politiskt korrekt blivit ett skällsord? Eller är det så att man kopplar ihop politiskt korrekt med att inte vilja stöta sig med någon och där med verkar tafatt?

Om vi då vänder på det, att vara politiskt inkorrekt. Är det då ett sätt att kunna ha en kass människosyn och vara en rövhatt utan att stå till svars för det?

Ett nytt exempel på detta är motionen som inkom till riksdagen förra månaden gällande att beslagta asylsökandes ägodelar. Motionären i fråga är Richard Jomshof från Sverigedemokraterna.

http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/motion/_H60234?fbclid=IwAR3cfN_txo6v-7ao-vz5lkMjQfc8eSB6yVXPYWdkQ9kU5V9t7j0qKWCEX2A

Personliga saker så som vigselringar, ärvda smycken, mobiltelefoner för att kunna hålla kontakten med de nära som är kvar i landet som personerna har flytt. Det lilla som gör mig till jag. Ska Sverige verkligen ta ifrån människor saker med högt affektionsvärde bara för att “delbekosta” asylmottagandet? Jag tycker det är ett vidrigt förslag och moraliskt fel.

Är det rimligt att jag nu då kommer bli kallad PK för att jag tar ställning emot detta, som en del människor tycker är en helt rimlig väg att gå.

Ibland gör det ont i mig när jag vet att saker jag står upp för och som jag tycker är viktigt bara bemöts med att ” Va inte så jävla PK”. Att inte bemötas med sakliga argument och fakta, utan att bara sågas vid fotknölarna. Det förminskar mig som människa ganska mycket och många gånger spelar det ingen roll vad jag försöker bemöta med tillbaka. För personen i fråga har redan bestämt sig att ämnet är ointressant eller inte värt att prata om. Det viktiga var att få säga att jag är PK.

Men kontentan av detta, att stå upp för sin åsikt är inte PK. Det är en ståndpunkt. Oavsett om det gäller invandringen, undersköterskornas anställningsvillkor, om man är feminist, om #metoo och hur det har påverkat samhället, föräldraförsäkringen eller klimatpolitiken.

Hellre PK än att raljera fritt om hur allt är alla andras fel, hur dåliga alla är och inte själv vilja ta ansvar.

När hundra års kvinnokamp riskerar att slås sönder över en natt

“Jag är sällan rädd, och min mamma har gjort ett sjuhelsikes jobb med att uppfostra en obstinat och självständig unge. Men det där har också ett pris. Det är vassa armbågar och många lager skinn på näsan som gäller. Med det menar jag att det inte kommer av sig självt att varje dag ta fajten för jämlika och jämställda löner, rätten till heltid och en bra arbetsmiljö.”

 

Jag är sällan rädd, och min mamma har gjort ett sjuhelsikes jobb med att uppfostra en obstinat och självständig unge. Men det där har också ett pris. Det är vassa armbågar och många lager skinn på näsan som gäller. Med det menar jag att det inte kommer av sig självt att varje dag ta fajten för jämlika och jämställda löner, rätten till heltid och en bra arbetsmiljö. Det kommer inte av sig självt att kvinnor får ta plats i samhället. För hundra år sedan fick kvinnor inte ens rösta i detta landet. Det var alltså män som fick säga vad som var bra för landet och inte. Kvinnor var till för att föda barn och laga mat. Vill vi verkligen tillbaka till det samhället? Ja, vissa verkar tycka det.

Nu börjar jag bli rädd, när jag ser att det finns partier som lägger fram politiska förslag som direkt kommer slå mot kvinnors ställning i samhället. Och när politiska företrädare säger att ”kvinnor och män har olika roller” det som är förvånansvärt är att var jag än läser, tittar på eller hör, så är det alltid män som tycker sig ha rätten till att säga att kvinnor har en viss roll. Jag är inte för mitt liv beredd att gå med på att män med makt ska säga till mig hur jag ska ha det eller vara, bara för att jag är en kvinna! Det är en sådan otrolig förolämpning mot alla kvinnor i svensk historia som har tagit fajten för kvinnors rätt. Det är en förolämpning mot alla de unga kvinnor idag som står på gator och torg, de som tar kampen mot antidemokratiska krafter. Och krafter som vill förpassa dem till en ställning där de står under män och blir beroende av deras goda vilja.

För vad ser jag mer? Jo, frånvaron av män. När kvinnor hotas av inskränkt aborträtt, minskat inflytande i det offentliga rummet, förslag om att återinföra sambeskattning så att kvinnors ges minskad ekonomisk frihet om de lever med någon som tjänar mer än dem, minskade satsningar på jämställdhetsarbete och forskning vilket kommer göra att vissa grupper fortfarande kommer ha det sämre ställt på arbetsmarknaden. Det där är inga frågor som drabbar män, men när det är internationella kvinnodagen hör jag kränkta män som raljerar om att det borde finnas en internationell mansdag också, för det är mer jämställt! Mina herrar, den infaller i november och hade ni haft frågor gällande er plats i samhället hade ni garanterat haft en mansrörelse. Så som kvinnorna har organiserat sig i över hundra år.

Med detta sagt så vill jag hylla alla kvinnor som har kämpat för de rättigheterna vi har fått, jag vill tacka min fantastiska mamma som jag garanterat är orsaken till hennes gråa hår, mina kvinnliga kamrater i arbetarrörelsen, mina vänner som stöttar mig när allt känns hopplöst och som ger mig orken att stå upp för det jag tror på.

9/9 är ett ödesval och ett val med tydliga ideologiska värderingar. Kampen ligger mellan alla människors lika värde och frihet eller mäns frihet och kvinnors förtryck.

Jag tar tillbaka att jag känner mig rädd, jag känner mig jäkligt förbannad!

 

Trygghet för alla – inte bara för några få

“Det är valår och vi matas med vallöften, fula debatter, vinklad statistik, fake news och kontraster. För mig är det självklart, jag vill leva i ett samhälle med trygghet för alla och inte bara de några få.”

”Vi kommer inte vika en millimeter på valfriheten”
Detta uttalande gör Gunnar Strömmer på Moderaternas pressträff när de lanserar sina vallöften. För att sätta detta i sitt sammanhang så pratade han om ”deras svenska modell”. Valfriheten står alltså över det gemensamt finansierade. Det är ett grundläggande problem för mig som är uppväxt med mindre disponibel inkomst än de som har råd att betala för sig. Ett annat problem för mig är att detta är ett förklätt ord för ”Gör så mycket vinst du bara orkar på skattepengar”.  Valfriheten som redan finns, om vi tar ett exempel på hur det blir när moderaterna styr är Nya Karolinska Sjukhuset, Världens trettonde dyraste byggnad. Jag säger det en gång till, VÄRLDENS TRETTONDE DYRASTE BYGGNAD. Hur har det kunnat bli såhär? Jo, så blir det när människor är jäviga och skor sig själva på det gemensamma.
Moderaternas rapport ”en bättre start i livet” riktar in sig på att sätta ännu högre press på unga genom att öka undervisningstiden med 1 timme om dagen, obligatorisk lovskola för de barn som riskerar att halka efter, och även ”karriärstjänster” i utanförskapsområden.
Det låter väldigt fint att höra att Moderaterna faktiskt bryr sig om de svagare i samhället och vill bekämpa fattigdom. Men blir det trovärdigt när man samtidigt driver frågan om att lagstifta löner och luckra upp LAS? Att lagstifta löner gör att fler kommer bli fattiga även om de jobbar, och att ungdomar skulle ha 70% av ingångslönerna gör att de skulle bli fattigare än alla andra. Och detta är inte en miniminivå utan ett tak. Hur lätt är det då att skapa sitt liv, flytta hemifrån och känna individuell frihet som den liberala läran så kärleksfullt pratar om?

Min åsikt är och kommer förbli att vi ska ha en generell välfärd som gäller alla oavsett hur mycket du har i plånboken och vi alla ska gemensamt finansiera till den efter bärkraft. För att skapa trygghet och bra förutsättningar till alla bör vi istället satsa på trygga tillsvidareanställningar och heltid. Satsa på Lärfritids en reform där fritids är avgiftsfritt och alla får gå oavsett om föräldrarna förvärvsarbetar eller inte. Just för att inte halka efter i skolan och kunna få hjälp om man kommer från ett hem där det inte finns studievana.

Det är valår och vi matas med vallöften, fula debatter, vinklad statistik, fake news och kontraster. För mig är det självklart, jag vill leva i ett samhälle med trygghet för alla och inte bara de några få. Plånbokens storlek ska inte få styra när och om vi behöver nyttja det gemensamma. Och det sista skattepengar ska gå till är konsulter, riskkapitalbolag och vinster i aktiebolag.

Demokratiska frihetskämpar och motståndare

Jag får ofta skav i hjärtat, denna gången gäller det när människor utsätts för personhot när de engagerar sig politskt.

 

Jag har träffat en tjej via jobbet, Petra heter hon. Inte för att man ska tala om fröknar och damers ålder men jag gör för denna gången ett undantag. Petra är 19 år gammal. Ganska ung med andra ord.
Petra är politiskt aktiv för hon tror på en värld som genomsyras av Frihet, Demokrati, Rättvisa och Solidaritet. Även den enkla tanken om att vi alla är lika värda oavsett vart vi kommer från, vem vi älskar, vilken tro vi har och vilket kön vi identifierar oss med. Att vara 19 år gammal och ha kommit så långt i sin tanke och sitt föredömliga sätt att vara inspirerar mig och ger mig hopp om framtiden. Jag önskar att jag vore som Petra när jag var 19 år.
Det som ger mig ett stort skav i hjärtat är när man står upp för viktiga frågor och att man för det blir utsatt för personangrepp och hot. Därför har jag och Petra gjort en liten video och medskick till alla som står upp för demokratin i det här landet!

Att måla upp en snedvriden verklighet för att vinna röster, det är inte snyggt Jimmie Åkesson!

Hej!

Sandra på ståndpunkt här. Tänkte prata om ett ämne som gör mig upprörd och det är Sverigedemokraterna och hur man väljer att tolka verkligheten. Och jag tänker göra det utifrån Sverigedemokraternas valfilm.

För fyra år sedan när det var val sist i Sverige, så gjorde Jimmie Åkesson en intervju och där pratade han om sin otrygga uppväxt i Falkvik, Sölvesborgs kommun.

– Det var polariserat, man tyckte inte om varandra (svenskarna och invandrarna). Man (svenskarna) blev rånade på sina mopeder och sina mobiltelefoner. När vi svenska små barn hade lärt oss i skolan att vi skulle vara snälla mot varandra, visa hänsyn, inte slåss så upplevde vi att man hade en motsatt uppfattning i den andra gruppen. Det är klart att då blir man lite rädd.

Det som förvånar mig är att Jimmie Åkesson känner såhär, för att jag är också uppväxt i Sölvesborgs kommun och har gått i skola där nästan hela min skolgång. Och det är inte min verklighet eller mina minnen. Där var vi barn som kom från olika ekonomiska förutsättningar och vi hade olika bra start i livet. Det handlade inte om en konflikt mellan invandrare och svenskar. Det gör mig uppriktigt ledsen att man sätter konflikten där.

Men, med de här orden för fyra år sedan så väljer man att göra en film med skrämselpropaganda. Att man idag som seriös politisk aktör går ut för att skrämma upp hela svenska folket i en påhittad konflikt. Det är för mig inte snyggt.

Och det är ju inte bara så att Sverigedemokraterna är ett främlingsfientligt parti utan det är ett parti som också bygger på klyftorna i landet, ur ekonomisk synpunkt men också ojämlikheten mellan kvinnor och män.

Och Sverigedemokraterna kommer aldrig ”rädda” det här landet. Vad de däremot kommer göra, är att de kommer ge rika människor förutsättningar att placera sitt kapital i skatteparadis och spekulationer.

I mitt Sverige sätter vi inte människor mot varandra för att vi har olika ursprung eller kommer från familjer med olika ekonomiska förutsättningar. I Sverige, alltså i mitt Sverige bygger vi ett samhälle där alla får plats och en gemensam välfärd. Av den enkla anledningen att alla människor ska få känna trygghet och få bra förutsättningar till att kunna bli vad de vill i sitt liv.

Så, att måla upp den här snedvridna verkligheten för att vinna röster och sätta människor mot varandra, Jimmie Åkesson. Det är fulspel, på riktigt