Välfärd för vanligt folk!

Bild på Magnus Johansson.

“Nu bygger vi ut vår välfärd genom att vi har en stark ekonomi och inte prioriterar skattesänkningar till de som redan har höga inkomster.”

Nu bygger vi ut vår välfärd genom att vi har en stark ekonomi och inte prioriterar skattesänkningar till de som redan har höga inkomster.

Personalen inom välfärden är vår trygghet och ryggrad att satsa på deras arbetsmiljö och anställningsförhållanden är därför oerhört viktigt.

Såhär formulerar Socialdemokraterna sina välfärdskrav.

Stoppa vinstjakten
Vårdens resurser ska gå till att säkerställa en bra vård till alla efter behov. För att det ska bli verklighet vill Socialdemokraterna ändra lagstiftning, se över ersättningssystem och andra viktiga styrsystem för att säkerställa att det är behoven som styr vården, inte marknadsintresset.

Stopp för tvångsprivatiseringar
Socialdemokraterna ser hur privatiseringarna i vården skapar problem och vill därför ta bort lagstiftningen (den så kallade ”tvångs-LOV”) som tvingar landstingen att alltid ge privata vårdcentraler rätt att starta oavsett behov.

Stoppa gräddfiler i vården – Förbud mot att köpa sig före i kön
Vi vill införa ett förbud mot att köpa sig före i kön i offentligt finansierad vård och samtidigt garantera insyn i hur privata vårdgivare hanterar försäkringspatienter i vårdköer.

Skapa ordning och reda i vården – Insyn för medborgarna i vårdbolagen
Svenska folket betalar sjukvården via skatt och har rätt att veta vad deras skattepengar används till – även i privat driven sjukvård. För oss går offentlighetsprincipen före företagens informationssekretess. Socialdemokraterna vill därför införa offentlighetsprincipen inom hela vården.

Ordning och reda i den digitala vården
Digitaliseringen möjliggör bättre tillgänglighet för den som behöver vård och minskad administration för personalen. Patienternas behov och säkerhet måste dock alltid gå först – även på nätet. Därför vill vi styra upp regelverken för den digitala vården.

Att våra kamrater som arbetar inom välfärden blir fler och får mera arbetskamrater gynnar hela samhället oavsett vad vi jobbar med.
Förbunden har genom LO länge drivit på för stora investeringar inom välfärden. Det ställer vi emot stora skattesänkningar som driver isär samhället och skapar orättvisor. Det är den stora konflikten inför valet.

RÖSTA FÖR ETT MER JÄMNLIKT OCH RÄTTVIST SVERIGE 9 SEPTEMBER

Barnen vår framtid – Satsa på förskolan!

En profilbild på Anki Göransson.

“Kommer ihåg hur stolt och lycklig jag kände mig när jag fick en “dagisplats” till min förstfödda dotter. Hon skulle få gå på “dagis” som det kallades då. Jag var mycket imponerad av allt som hon skulle få ta del av, god pedagogik och utveckla sin sociala kompetens. Detta var 1982 och jag hade kämpat för den platsen.”

Kommer ihåg hur stolt och lycklig jag kände mig när jag fick en “dagisplats” till min förstfödda dotter. Hon skulle få gå på “dagis” som det kallades då. Jag var mycket imponerad av allt som hon skulle få ta del av, god pedagogik och utveckla sin sociala kompetens. Detta var 1982 och jag hade kämpat för den platsen.

Utbyggnaden blev kraftig under hela 80-talet. 1985 fattade riksdagen principbeslutet “förskola för alla barn” då byggdes det ut ordentligt i hela vårt land. Detta hade föregåtts av en stark kvinnorörelse och många demonstrationer “Dagis skall vi ha och dom skall vara bra”

All pedagogisk forskning visar att förskolan är bra för barnets utveckling och komplement till hemmet. Varje barn behöver en kontinuerlig och god relation till en varm empatisk vuxen person.

För tre år sedan återinförde Skolverket riktmärket max 15 barn i styrgrupperna och max 12 barn i småbarnsgrupperna. Dessvärre har sju av tio kommuner för stora grupper fortfarande.

För att få del av regeringens extra pengar till minskade barngrupper har kommunen fått uppge för Skolverket när de tror att de kommer nå de rekommenderade nivåerna.

75 av kommunerna uppger att de har satt sina egna, sämre mål. Två har inte definierat något mål alls. Man saknar lokaler och personal.

Vi vet att de mindre barnen är mer känsliga gör gruppstorlek. Det handlar bland annat om hur många relationer ett litet barn kan hantera. Ett litet barn har ett större behov av trygghet, omsorg och nära relationer. Personalen sliter oerhört för att hinna se barnen och arbeta mot alla läroplaners mål.

Att arbeta med barn är att se varje liten individ i gruppen, att läsa varje barns behov för att känna trygghet och tillit. Munnar ska mättas, munnar ska tvättas. Det ska vilas, det ska aktiveras, kläder ska på, kläder ska av.

I svensk förskola behövs både pedagogiskt kunnig personal och tillräckligt många varma famnar med en hög omvårdnads kompetens.

Dagens stora utmaning är att det är stor brist på personal. Flera har lämnat yrket bakom sig och sjukskrivningarna har ökat i takt med stora barngrupper och för lite personal.

Det har varit en tid då flera kommuner endast anställt förskollärare. Vi behöver både utbildade barnskötare och förskollärare. Det är ett måste i förskolan. Det handlar om rätt använd kompetens. I dag är så många som var fjärde outbildad för att arbeta med barn. För att skapa kvalitet behövs både barnskötare och förskollärare på fasta tjänster.

Drygt 470 000 barn tillbringar sina dagar på förskolan – en av de mest uppskattade delarna av vår välfärd. Förutom att vara viktig för barnen och deras utveckling är förskolan en viktig del av arbetslinjen. Den möjliggör för människor att kombinera föräldraskap och förvärvsarbete och lägger grunden för jämställdhet och solidaritet.

Under förskoleåldern pågår den viktigaste utvecklingsperioden för varje barn. Förskolans betydelse för varje barns utveckling och livslånga lärande. En väl fungerande förskola bidrar till lika uppväxtvillkor genom att komplettera och kompensera brister i hemmet.

Socialstyrelsens riktlinjer från 80-talet om fyra barn per personal i småbarnsgrupperna innebär en hög kvalitet för alla barn. Låt personal inom förskolan få ha en yrkesstolthet där dom känner att dom hinner med alla barn. Låt föräldrar vara lika stolta och nöjda när de lämnar sina barn på förskolan som jag en gång var. Ur ett folkhälsoperspektiv är barnens välmående särskilt viktigt, de är vår anknytning till framtiden.

Jag hatar klassklyftor – alla förtjänar att bli vinnare


“Jag anser att vi bör fördela skatter och bygga system så att alla har råd att rymmas i systemen, så att alla får en chans att resa sig och för sin del bli vinnare. Inte räknas bort och tryckas ner och bli stämplad som en förlorare, för det är det ingen som är.”

Solna tingsrätt friade en misshandelsmisstänkt make eftersom han var från en fin familj. Blåmärkerna kan vara ett resultat av för lite sömn enligt nämndemännen, rapporterar Aftonbladet.
Cancerfondens senaste rapport gav gällande att cancervården inte är jämlik. Som lågutbildad får du finna dig i att du löper större risk för att dö än om du är högutbildad.
Åtta av tio anser att det finns ett klassamhälle enligt en undersökning gjord av den fackliga tankesmedjan Katalys.
I tidningen Arbetet kommenterar Göran Therborn undersökningen:
”– Vi har fått ett nytt klassamhälle, mycket brutalare, mycket mer kluvet än tidigare.
Förmögenshetskoncentrationen går inte att jämföra med något annat land i Europa, däremot med USA och Sydafrika.
– Den stora skillnaden går mellan de som har kapitalmakten i landet, plus den politiskt administrativa överheten – och å andra sidan alla andra vanliga löntagare, säger Göran Therborn.”
Och samtidig så ser vi ständigt rapporter om hur de som har får mer på bekostnad av dem som har mindre.
Rapporter om att friskolor tjänar stora pengar på våra barn med tillsnyggade betyg men i undersökningar lägre generella kunskaper.
Vårdföretag kan vi läsa om lite då och då som delar ut vinster till sina ägare. Och de här får dessutom stöd av oss alla andra som inte har så mycket i form av skatter.

Men vi måste ju ha möjlighet att välja. Det är ju det som är frihet! Eller..?

 

Det SKA inte spela någon roll i vilken familj en är född och uppvuxen i. När otryggheten kommer nära en själv ser man verkligen vikten av ett starkt välfärdssamhälle. Min son på bilden under en av många sjukhusvistelser.

“När vi hämtade ut medicin till vår son hemma och fick veta att den var subventionerad och inte kostade oss något. Det spelade roll för oss. Än mer borde det spela roll för de med lägre inkomster än de vi har i min familj.”

När vi hämtade ut medicin till vår son hemma och fick veta att den var subventionerad och inte kostade oss något. Det spelade roll för oss. Än mer borde det spela roll för de med lägre inkomster än de vi har i min familj.
Är inte det frihet. Att oavsett vilken klass du befinner dig i så vet du att du får vård. Att oavsett vilken klass du befinner dig i så behöver du inte oroa dig för att inte ha råd med medicinen till dina barn! Jag vill absolut inte se att någon förövare som har gett sig på mina barn ska gå fri på grund av att denne är från en fin familj!

När jag ser rapporter om människor som tjänar 50 gånger mer en genomsnittlig arbetare för att sedan vända blad och läsa om ytterligare förslag om skatteavdrag och paradisgömmor för de med fulla fickor, så kan jag inte hjälpa att må dåligt. Samtidigt hörs privatisering lite här och var uppburna av vindar viskandes frihet. Men i ett samhälle där välfärd helt uppbyggt på vinstintressen är det för mig svårt att se det tillgodose alla människors behov efter alla dess olika förutsättningar.
Det är inget fel med att ha en summa pengar på banken. Men faktum är att desto mer pengar som finns på bankkontot, desto större möjlighet har den personen att bidra till en positiv samhällsutveckling.
Jag kan inte tala för dig. Jag vill dock inte se att mina barn eller eventuella barnbarn begränsas i möjligheter att studera. Jag vill inte heller se att de ”räknas bort” eller ”prioriteras ner” i vård och omsorg för att de har valt yrken som inte gör dem väldigt rika men desto mer lyckliga, som min kära mamma som arbetar inom äldrevården till exempel.

Nej, fortsatt anser jag att vi bör fördela skatter och bygga system så att alla har råd att rymmas i systemen, så att alla får en chans att resa sig och för sin del bli vinnare. Inte räknas bort och tryckas ner och bli stämplad som en förlorare, för det är det ingen som är.

Det här önskar jag oss alla, framförallt mina barn!

Vinstintresset förvrider välfärdens sätt att fungera

En profilbild på Anki Göransson.

“Våra gemensamma skattepengar ska inte gå till vinstjakt. De ska gå till välfärden. Därför är det viktigt att det finns vinstbegränsningar så kvalité kan säkras för våra medborgare oavsett var man bor.”

I dag går flera miljarder av det vi betalar i skatt till vinster och inte så sällan till riskkapitalbolag. Det som kostar mest pengar i välfärden är personalen.

Därför är det inte konstigt att det är där som företagen sparar in pengar för att göra vinst, detta utarmar välfärden då vinst går före kvalité. Lägre personaltäthet ökar också stressen för de anställda.

Enligt en ny utkommen rapport som Kommunal har gjort, så har andelen personal som vill lämna vården ökat. Ungefär var fjärde anställd i äldreomsorgen säger att dom vill lämna yrket inom tre år. På sex år har andelen som vill lämna jobbet i äldreomsorgen ökat med fem procentenheter. Från 22 till 27 procent.

Den största orsaken till sjukskrivning inom vård och omsorg är psykisk ohälsa. Den är så hög som 40 procent av de sjukskrivna. Många av dessa är unga och har inte varit särskilt länge inom yrket.

Andelen personal som känner glädje och är motiverade minskar med graden av psykisk ansträngning där stressen har ökat på ett oroande sätt. Det är för många medarbetare som är underställda varje chef och dom finns alldeles för långt från verksamheten.

Lösningen på detta kan inte göras på bara ett sätt, men det som är riktigt bråttom är att få in fler händer i vård och omsorg. Att ge personalen ökat inflytande och större delaktighet.

Att vi får ett Vård och Omsorgscollage i hela landet, så det går säkerställa att kvalité är lika hög oavsett var man bor och arbetar. Att personalen får kompetensutveckling inom sitt yrke för att klara de nya utmaningar som vi står inför. Detta behövs också för att höja statusen och attraktiviteten.

Det är många i dag som känner oro att välfärden inte finns när man behöver den. Därför måste trygghet i vården gå före skattesänkningar.

Därför välkomnar jag den satsning på betydligt fler medarbetare i vården och bättre arbetsmiljö som Socialdemokraterna nu har utlovat. Då är det viktigt att det finns en ordentlig facklig-politisk samverkan.

Frågan om vinster i välfärden är ju också en fråga hur vi ser på varandra och på samhället. När alliansen införde Lagen om valfrihet LOV och Vårdvalet så fördes det inte in några särskilda pengar för detta, utan betydligt fler aktörer skulle vara med och dela på pengarna.

Vinstintresset förvrider välfärdens sätt att fungera när marknaden blir överordnad. Privata aktörer etablerar sig oftare i storstadsområden där det finns en bättre marknad med ofta friskare medborgare. Detta är inte valfrihet på lika villkor. Det finns i dag många delar i vårt avlånga land som inte kan upprätta en god vård utan svårt sjuka får åka långa sträckor för att komma till sin läkarkontakt.

Oftast är det de mest sjuka som drabbas hårdast Därför är det viktigt att tänka på det när vi går och röstar. Det är endast när det finns facklig-politisk samverkan som de fackliga organisationerna kan vara med och påverka. Våra gemensamma skattepengar ska inte gå till vinstjakt. De ska gå till välfärden. Därför är det viktigt att det finns vinstbegränsningar så kvalité kan säkras för våra medborgare oavsett var man bor.